LA LOKO; WORKSHOP & SHOWROOM

Medan vi studerade på Konstakademin i Köpenhamn, gjorde vi år 2000 en utställning som hette New Concepts; Workshop & Showroom. Utställningen handlade om själva begreppet konst och dess utveckling. Konstbegreppet är inte helt lätt att fatta, inte ens om man har flera års akademistudier under bältet, men New Concepts etablerade ideella arbetsbetingelser för att utforska saken med god tillgång till teoretisk litteratur, verktyg, material, catering och arbet­sytor. Utställningsrummen var öppna mot gatan och under utställ­ning­ens lopp arbetade vi varje dag under vanlig kontorstid med att spela igenom olika möjligheter för vad som skulle kunna vara konst. 

Konsthistorien som modernt fenomen

Det som är konst kan skrivas in i konsthistorien. Konsthistoria är numera en akademisk forskningsdisciplin, i några länder har den till och med fått namnet konstvetenskap. Tanken att konst kan studeras och inordnas i ett utvecklings­förlopp på samma sätt som natur­historien är ganska ny. Bakom detta synsätt står den tyske arkeologen Winckelmann. Hans Geschichte der Kunst des Altertums utkom 1764 och är den första boktitel som både innehåller orden ”konst” och ”historia”. Femtio år senare födde romantiken idén om avantgardet och att verklig konst var sådan som inte kunde inordnas i den gängse konstförståelsen. Så småningom smälte Winckelmanns organiska konsthistoriemodell samman med avantgarde-dialektiken, till det instutitionaliserade konstbegrepp vi lever under i dag, vilket ger oss patafysiska uttalanden som ”as works of art Duchamp’s readymades may not be worth much, but as examples of art they are very valuable for art theory”[1].

Vad som gick upp för oss under New Concepts, Workshop and Showroom var att våra långa akademistudier hade gett oss så många bekymmer kring konst-begrep-pet att vi riskerade att bara sluta som leveran-törer av material till konst-veten-skaplig forskning. Det var förmodligen inte därför vi en gång i tiden hade sökt oss till konstbranschen, det hade snarare handlat om en generell nyfikenhet visavi världen.

La Loko

La Loko betyder ”platsen” på esperanto och är, efter – bokstavligen – tusen­tals timmar av diskussioner, ett sätt att vidareföra vårt samarbete. Vår priori­tet i arbetet med La Loko är att göra det konst-närer alltid har gjort och drömt om att göra: att förstå och förändra den värld vi befinner oss i.

Språk och verklighet

Vår gemensamma ut­gångs­punkt är ”verklighetens” syntet­iska karaktär. I tidigare arbeten har Olsson undersökt sociala systems grammatik och Salomon har undersökt glappet mellan språk och objekt. Olsson är holländsk/svensk och Salomon är dansk/fransk/rysk. Möjligtvis är det vår fragmenterade nationella bakgrund som gör att vi har lättare för att acceptera det konstgjorda.

Normalt tar man verk-lig-het-en och sitt modersmål för givet. Ett barns trevande interaktion med världen ackom--panjeras med att föräldrarna ger tingen namn. På så sätt inordnas livs-rum--met i en auktoritärt fastlagd ordning.

I La Loko arbetar vi med en annan möjlig ordning. Utgångspunkten är det syntetiska språket esperanto, vilket lanserades av den polske ögonläkaren Ludwig Zamenhof 1887. Esperanto har en transparent struktur och är därför lätt att lära. Men mot mångas förmodan klarar detta konstgjorda språk att uttrycka lika många betydelsenyanser som de existerande.

Esperanto Sitcom

Vår ursprungliga idé var att göra en sitcom på esperanto, vilken föddes i september, 2003. Det visade sig att ett sådant projekt fordrade en hel del arbete. Inte nog med att vi måste lära oss språket, men vi måste också föreställa oss hur saker, miljöer och sedvänjor skulle kunna ta sig ut i en hypotetisk esperantovärld. Sitcomproduktionen kommer att realiseras vid en utställning på Overgaden i oktober 2005.

Konstnärlig metod

Efterhand har La Lokos arbete med hypotetiska esperantofenomen också utvecklat sig till ett fristående projekt; en metod att förstå och interagera med vår omvärld. Uppgiften att utforma en esperantostol till tv-serien gör att vi måste överväga begreppet stol, och presentera resultatet av våra överväganden som en hypotetisk esperanto-stol, men likväl en verklig sådan. Det är ett tvärfackligt projekt som innefattar allt från fenomenologi och filosofi till antropologi och ekonomi, och som – om inte annat av praktiska skäl – lättast kan sammanfattas som en konstnärlig aktivitet.

Utstälningskoncept

Under det gångna året har vi lärt oss esperanto och fått möjlighet att tala språket genom att företa en själv­finansierad resa till årets världs­ungdoms­kongress i Ryssland. Vidare har vi författat en hel del texter, bland annat till det thailändska kulturmagasinet Scale.

La Loko; workshop & showroom är den första offentliga presentationen av vårt visuella arbete. Daniel Salomons vardagsrum på Vesterbro kommer att transformeras till utställningsrum, som samtidigt tjänar som verkstad, kontor och möteslokal. Utställningen sträcker sig över tre månader, och är öppen en fast dag i veckan. Under tiden arbetar Olsson & Salomon kontinuerligt in situ.

Detta arrangemang gör det möjligt för oss att snabbt testa idéer genom feedback från de besökande. Utställningen skall vara ett visuellt laboratorium, i vilket teorier snabbt kan omsättas i konkreta försök och därefter genast utsättas för publikens kritiska blick. De diskussioner som följer härav skall givetvis omsättas i det fortsatta arbetet, och diskursiviteten skall fördjupas med inbjudna föreläsare.

Utställningsrummets första framträdande, kommer att vara i formen av ett esperantistiskt kulturinstitut, i vilket de besökande ges möjlighet att stifta bekantskap med själva fenomenet esperanto. Bland annat kommer vi att förevisa en video i vilken esperantister från runtom i världen talar om sitt förhållande till språket. Detta ”institut” kommer givetvis att inredas i esperantostil. Denna institutform problematiserar också det faktum att finansieringen av samtidskonstens distribution – inte minst på de stora internationella utställningarna – sker på grundval att den skall tjäna en nationell kulturpolitik.

København 20 augusti, 2004

Olsson & Salomon